Rosenlunds herrgård i Jönköping är en plats med djupa historiska rötter, som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Genom århundradena har herrgården sett många förändringar och ägarbyten, men den står fortfarande som ett levande minne av stadens rika kulturarv.
Rosenlunds herrgård i Jönköping, belägen i det område som på 1600- och
1700-talet kallades Höga Gärde, har en rik historia. Ursprungligen ängs- och
betesmarker, blev området en del av Jönköpings slotts försörjning fram till
1741. Därefter övertogs markerna av Fredrik Ehrenpreus, överdirektör för Huskvarna
gevärsfaktori. Ehrenpreus dotter, Gertrud Fredrika (1752–1834), gifte sig med
juristen Gustaf Mauritz Posse (1737–1827), och tillsammans byggde de upp en
herrgårdsanläggning och mönstergård på platsen. Herrgårdsbyggnaden, som stod
färdig 1788, var något utöver det vanliga.
Gustaf Mauritz Posse gjorde en lysande karriär inom rättsväsendet och var
även engagerad i jordbruksfrågor. Han och Fredrika hade höga ambitioner och
goda resurser när de byggde upp Rosenlunds herrgård. De arrenderade ett större
markområde från Ryhovs kungsgård, där de förvandlade skogbeväxt mark till
högavkastande åkermark.
Familjen Posse levde ett stilla familjeliv på Rosenlund, kantat av
sällskapsliv och kulturella evenemang. Paret hade fyra barn tillsammans:
Mauritz (1784–1842), Hillevi (1787–1810), Wendela (1789–1878) och Christer
(1792–1832). När Gustaf Mauritz Posse dog i den för tiden anmärkningsvärda
åldern 90 år tog äldste sonen Mauritz över gården.
Mauritz Posse dog 1842 utan några direkta arvingar. Dess innan hade Hillevi
gått bort i barnsäng och Christer i någon form av inflammation. Kvar fanns
endast den ogifta systern Wendela som hade bott på Rosenlund hela sitt liv. Hon
kunde inte ärva egendomen på grund av tidens lagar. Istället gifte hon sig med
Carl Johan Ridderstedt, en militär som hade bott på Rosenlund sedan tonåren. De
förnyade en del av gårdens byggnader, inklusive rättarebostaden som uppfördes
1845 och som står kvar än idag.
Efter Carl Johan och Wendelas död övertogs Rosenlund av Hildur Ridderstedt,
Carl Johans brorsdotter, och hennes make Arvid Ekermann. De bodde dock inte på
Rosenlund utan behöll sin bostad i centrala Jönköping, och Rosenlund fungerade
troligen mer som en sommarbostad eller ett lantställe.
I mitten av 1890-talet ägdes Rosenlund för första gången av någon utan
släktkoppling till de tidigare ägarna. Den nye ägaren var Gustaf Lindman, en
jurist vid Göta hovrätt som senare blev ansvarig för stadens och länets
sparbank. När Gustav Lindman dog 1935 köpte Jönköping stad all mark och alla
byggnader på Rosenlund. Herrgården användes för olika ändamål genom åren,
inklusive som folkhögskola.
Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet var herrgården föremål
för flera kontroverser. Det fanns planer på att bygga hyreshus i området,
vilket ledde till bildandet av föreningen “Rädda Rosenlunds herrgård”. Denna
förening lyckades stoppa byggnationen och uppnådde sitt mål 2007.
År 2010 var herrgården återigen i centrum för debatt när den var ute till
försäljning. Detta ledde till bildandet av en ny förening, “Herrgårdens
vänner”, som syftade till att stoppa försäljningen och istället renovera
herrgården. Kommunen valde att restaurera och omvandla herrgården till en
konferensanläggning för kommunens interna verksamhet. Föreningen “Herrgårdens
vänner” spelade en viktig roll i att bevara herrgården i kommunal regi och
finns kvar än idag, med ett nära samarbete med Jönköpings kommun.
Idag står herrgården som ett minne av en svunnen tid, men dess historia
lever vidare i de människor som har bott och arbetat där, och i de byggnader
och landskap som fortfarande finns kvar. Rosenlunds herrgård är mer än bara en
byggnad - det är en del av Jönköpings historia och kulturarv.
